Ett kapitel från Konspirationsklubbens bok, sagor ur verkligheten. Eventuella likheter med dagens politik och tidigare uttalande är medvetna.
OBS! Känsliga personer kan uppfatta innehållet i denna berättelse lika stötande som några av oss uppfattar arbetsmarknadsåtgärden fas 3. OBS!
Fantastiska fyran, dvs de fyra borgerliga partiledarna är samlade inne på statsministerns arbetsrum. ämnet för denna fikastund (de har varit och handlat fika på Espresso House) är fas3.
Göran H: Hörni, jag är mycket bekymrad. Jag hört av S/Mp/V att många som är inskrivna i fas 3 mår dåligt och att man får en väldigt låg ersättning att leva på.
Jan B: Trams! Att tvingas gå upp på morgon och gå till sin fas3 är bra, vi ställer krav och det är bra.
Annie L: Fler borde vilja bli företagare, vi kan kalla det för företagsfas!
Fredrik R: Givet att det mest är lågutbildade, flyktingar och andra som deltar i fas3 så är det riktigt att vi håller fast vid den förda politiken. Bland etniska svenska mitt i livet så har vi en låg arbetslöshet.
Göran H: Men jag har även hört från arbetsförmedlare att arbetslösa i fas3 inte får studera och att ytterst få kommer i arbete, så kan vi ju inte ha det.
Jan B: Det är bra med kvarsittning för de som inte sköter sig. Att folk klagar är ett tecken på att vi gör rätt när de inte får ligga och lata sig.
Annie L: Att göra förenklingar för företagen är något som vi satsar på. När företag kan få betalt för att ta emot en person istället för att betala, det är en förenkling som verkligen uppskattas!
Fredrik R: Det är så här fas 3 är tänkt. Givet detta ligger vår politik fast.
Göran H: Men det blir ju inga nya jobb och de arbetslösa utnyttjas.
Jan B: Jag tycker vi borde införa betyg och läxor i fas3. Det är mycket möjligt att det inte är populärt men vi ställer krav.
Annie L: Fas3 är en viktig del av regeringens innovationsstrategi.
Fredrik R: Genom fas 3 synliggör vi de arbetslösa. Givet att de synliggörs, synliggörs vår politik. Det sovande folket behöver väckas.
Göran H: Men de är ju över 30 000 nu i fas 3och Arbetsförmedlingen säger att det kommer vara nästan 50 000 år 2014 och..
Fredrik R: Den här frågan är färdigdiskuterad, givet att du anser att vårdnadsbidraget ska vara kvar.
Fortsättning följer.
Andra bloggar om politik, fas3.
tisdag, oktober 16, 2012
fredag, oktober 12, 2012
Veckans riksdagsrubriker
Det är, om man ska tro en del media och olika sofftyckare, mer eller mindre en skandal att 349 riksdagsledamöter har lämnat in totalt 3245 motioner under allmänna motionstiden. Jag föreställer mig att det förmodligen skulle betecknas som en sorts skandal om det istället för 3245 inkom 324 motioner. Då skulle det "rasas" över improduktiva/lata riksdagsledamöter.
Den nuvarande så kallade skandalen består uppenbarligen i att 1. riksdagsledamöter väljer att motionera om frågor man tycker är angelägna/fått med sig från lokala partikamrater/väljare eller andra 2. att det läggs för många motioner.
När jag i morse hörde en av mina partikamrater, Stig Malm i Gomorron Sveriges Nyhetspanel, avfärda vårt motionsskrivande på ett minst sagt förklenande sätt så blev jag både förvånad och förbannad. Vanligtvis är det från den borgerliga kanten som man intar en överlägsen inställning till folkvalda men att en Socialdemokratisk kommunpolitiker uttalar sig på det här sättet är en besvikelse.
Jag har inget emot att reglerna för motioner i riksdagen ses över. Flera ledamöter, från olika partier, brukar just motionera om detta. Men tills reglerna har förändrats så gäller följande för oss ledamöter: vi kan lägga förslag i fritt ämne under allmänna motionstiden. I övrigt kan vi lägga motioner i samband med att regeringen lägger fram en proposition eller skrivelse på ett visst område. Motionerna ska då utgå från propositionen/skrivelsen och ingenting annat.
En annan fråga denna vecka som fått rubriker är att riksdagens arvodesnämnd fattade beslut om att höja riksdagsledamöterna arvode med 1300kr. Aftonbladet ställde i anslutning till artikeln om höjningen följande fråga: Förtjänar riksdagsledamöterna en lönehöjning? Ja eller nej. Rösta.
När drygt 36 600 personer svarat så var det ungefär 92 procent som svarat nej på frågan. Ett inte helt oväntat svar vilket jag utgår från att Aftonbladet hade kalkylerat med. Man kan inte direkt kalla det en fördjupning i vad riksdagsledamöter gör eller vad vår roll i ett demokratiskt samhälle innebär.
För egen del så tycker jag att vi som riksdagsledamöter har ett högt arvode. För några år sedan ställde jag frågan till mina arbetskamrater på posten i Örebro om hur mycket de ansåg att vi skulle ha i arvode. Efter att man ställt en hel del frågor angående ev kostnad för resor och bostad så fick jag svar att 40 000kr/månaden kunde vara rimligt med hänvisning till ansvar och annat. Igår ställde jag frågan på twitter. Ett antal personer ansåg att ledamöternas inkomst skulle vara den samma som innan man kom in i riksdagen, dvs jag skulle ha 20 500kr/månaden som är min lön på PostNord och andra ledamöter utifrån det de hade innan. För mig är det ganska självklart att lika uppdrag ska ha lika arvode. Att man utanför riksdagen har olika lön eller ersättning beror ju på att man har olika arbeten.
Jag blev politiskt aktiv 1994, då som nu var det en borgerlig regering som bedrev en orättvis politik och det var hög arbetslöshet. Jag tyckte då och tycker fortfarande att det behövs fler personer med olika bakgrund som engagerar sig politiskt. Ju fler som är med och påverkar kommande förslag till beslut, desto bättre blir politiken. För mig har arvodet i sig aldrig varit en drivkraft. Min drivkraft kommer av helt andra saker. Som att sjuka och arbetslösa blir allt fattigare medan jag får skattesänkning efter skattesänkning. Eller att andelen barn som växer upp under fattiga förhållande. Att dagens arbetsliv sliter ut personer, att anställningsvillkoren bara försämras. Att arbetsmiljöarbetet alltid får stå tillbaka för att företaget ska kunna göra en allt större vinst.
Att samhället inte blivit mer jämställt. Att vi idag ser hur främlingsfientligheten breder ut sig både i Sverige och övriga Europa. Att kvinnors rätt till sin egen kropp hotas av högerkrafter runt om i världen. Att pengar vi avsätter till skolan och vården istället hamnar i fickorna på riskkapitalister.
Det beskrivs som att riksdagen skulle bli bättre att det blev färre folkvalda. Vi som innehar förtroendet idag är tydligen inte tillräckligt kompetenta, vi skriver för många motioner, vi har för höga arvoden.
Om man blir politiskt aktiv och får ett förtroendeuppdrag i direkt anslutning till en akademisk utbildning beskrivs personen ofta som "politisk broiler". Kommer man direkt från en arbetsplats så duger inte det heller. Frågan är hur den perfekte riksdagsledamoten ser ut?
Svaret blir nog olika beroende på hur, på vem som ställer frågan och på vem som svarar. Jag tror det behövs en blandning av olika erfarenheter, då blir det också olika perspektiv på frågorna.
Jag har fått mitt förtroende från Socialdemokraterna och väljarna i Örebro län och försöker göra mitt bästa för att leva upp till det förtroendet. Om jag lyckas eller inte är, det måste andra än jag bedöma. På riksdagens hemsida, klicka här, kan man följa vilka frågor, motioner och interpellationer jag agerat i. Hör gärna av dig med kommentarer här eller direkt på min mejl: eva-lena.jansson@riksdagen.se
Andra bloggar om politik, riksdagen.
Den nuvarande så kallade skandalen består uppenbarligen i att 1. riksdagsledamöter väljer att motionera om frågor man tycker är angelägna/fått med sig från lokala partikamrater/väljare eller andra 2. att det läggs för många motioner.
När jag i morse hörde en av mina partikamrater, Stig Malm i Gomorron Sveriges Nyhetspanel, avfärda vårt motionsskrivande på ett minst sagt förklenande sätt så blev jag både förvånad och förbannad. Vanligtvis är det från den borgerliga kanten som man intar en överlägsen inställning till folkvalda men att en Socialdemokratisk kommunpolitiker uttalar sig på det här sättet är en besvikelse.
Jag har inget emot att reglerna för motioner i riksdagen ses över. Flera ledamöter, från olika partier, brukar just motionera om detta. Men tills reglerna har förändrats så gäller följande för oss ledamöter: vi kan lägga förslag i fritt ämne under allmänna motionstiden. I övrigt kan vi lägga motioner i samband med att regeringen lägger fram en proposition eller skrivelse på ett visst område. Motionerna ska då utgå från propositionen/skrivelsen och ingenting annat.
En annan fråga denna vecka som fått rubriker är att riksdagens arvodesnämnd fattade beslut om att höja riksdagsledamöterna arvode med 1300kr. Aftonbladet ställde i anslutning till artikeln om höjningen följande fråga: Förtjänar riksdagsledamöterna en lönehöjning? Ja eller nej. Rösta.
När drygt 36 600 personer svarat så var det ungefär 92 procent som svarat nej på frågan. Ett inte helt oväntat svar vilket jag utgår från att Aftonbladet hade kalkylerat med. Man kan inte direkt kalla det en fördjupning i vad riksdagsledamöter gör eller vad vår roll i ett demokratiskt samhälle innebär.
För egen del så tycker jag att vi som riksdagsledamöter har ett högt arvode. För några år sedan ställde jag frågan till mina arbetskamrater på posten i Örebro om hur mycket de ansåg att vi skulle ha i arvode. Efter att man ställt en hel del frågor angående ev kostnad för resor och bostad så fick jag svar att 40 000kr/månaden kunde vara rimligt med hänvisning till ansvar och annat. Igår ställde jag frågan på twitter. Ett antal personer ansåg att ledamöternas inkomst skulle vara den samma som innan man kom in i riksdagen, dvs jag skulle ha 20 500kr/månaden som är min lön på PostNord och andra ledamöter utifrån det de hade innan. För mig är det ganska självklart att lika uppdrag ska ha lika arvode. Att man utanför riksdagen har olika lön eller ersättning beror ju på att man har olika arbeten.
Jag blev politiskt aktiv 1994, då som nu var det en borgerlig regering som bedrev en orättvis politik och det var hög arbetslöshet. Jag tyckte då och tycker fortfarande att det behövs fler personer med olika bakgrund som engagerar sig politiskt. Ju fler som är med och påverkar kommande förslag till beslut, desto bättre blir politiken. För mig har arvodet i sig aldrig varit en drivkraft. Min drivkraft kommer av helt andra saker. Som att sjuka och arbetslösa blir allt fattigare medan jag får skattesänkning efter skattesänkning. Eller att andelen barn som växer upp under fattiga förhållande. Att dagens arbetsliv sliter ut personer, att anställningsvillkoren bara försämras. Att arbetsmiljöarbetet alltid får stå tillbaka för att företaget ska kunna göra en allt större vinst.
Att samhället inte blivit mer jämställt. Att vi idag ser hur främlingsfientligheten breder ut sig både i Sverige och övriga Europa. Att kvinnors rätt till sin egen kropp hotas av högerkrafter runt om i världen. Att pengar vi avsätter till skolan och vården istället hamnar i fickorna på riskkapitalister.
Det beskrivs som att riksdagen skulle bli bättre att det blev färre folkvalda. Vi som innehar förtroendet idag är tydligen inte tillräckligt kompetenta, vi skriver för många motioner, vi har för höga arvoden.
Om man blir politiskt aktiv och får ett förtroendeuppdrag i direkt anslutning till en akademisk utbildning beskrivs personen ofta som "politisk broiler". Kommer man direkt från en arbetsplats så duger inte det heller. Frågan är hur den perfekte riksdagsledamoten ser ut?
Svaret blir nog olika beroende på hur, på vem som ställer frågan och på vem som svarar. Jag tror det behövs en blandning av olika erfarenheter, då blir det också olika perspektiv på frågorna.
Jag har fått mitt förtroende från Socialdemokraterna och väljarna i Örebro län och försöker göra mitt bästa för att leva upp till det förtroendet. Om jag lyckas eller inte är, det måste andra än jag bedöma. På riksdagens hemsida, klicka här, kan man följa vilka frågor, motioner och interpellationer jag agerat i. Hör gärna av dig med kommentarer här eller direkt på min mejl: eva-lena.jansson@riksdagen.se
Andra bloggar om politik, riksdagen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)